Nu kan jag faktiskt dricka från en plastmugg, utan pip eller napp. Men glaset skall inte var fyllt upp till kanten. Mamma vill inte ens tänka på vad som kan hända då.
Klättra uppför den lilla ruschkanan. Tydligen gör jag det från fel håll men upp kommer jag, vilket är mitt mål.
Ta mig ner från en fåtölj har jag lärt mig. Man börjar med fötterna först inte med huvudet som jag gjorde tidigare. Det gör inte lika ont numera..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar